the barndom the Childhood

 

Folk säger ofta att de saknar sin tid som barn, man hade inga bekymmer, man hade inga räkningar att betala och man kunde leka hela dagarna  i ända.

Jag vill inte riktigt hålla med folket. Jag vill påstå att de var mer bekymmer förr än nu.

1 Första dagen i småskolan eller på dagis efter jullovet alt. julledigheten så var det ett par idioter som frågade vad man hade fått i julklapp iår. Artig fråga kan man tycka och lika artigt berättade man vad man hade fått för spännande i julklapp och bollade över frågan till idioterna. Det utbrast ett skratt och de idiotförklarade en. Man kunde ju inte få julklappar efter nyår, det var ju förra året man fick julklapparna. Jag var ju den riktiga idioten som gick på det år efter år

2. Kepsar var väldigt inne ett tag, vissa hade kepsarna bakochfram. Håret skulle gärna hänga ut lite snyggt sådär ur hålet vid knäppningen då. Helst skulle ju kepsen vara en ”NHL keps”. Men det största problemet var om den var äkta eller ej. Hade man en äkta keps skulle undersidan av skämen ha ett visst antal stygn. eller sträck som man sa. Har för mig att om man hade 8st sträck med stygn var den äkta. Hade man färre eller fler  så hade man ju såklart en oäkta keps. Folk blev mobbade för detta och verkligen räknade detta på skolgårdarna. Man ifrågasatte inte heller vad en oäkta keps var för något Och vem kom på den här idén?

3. När man klippte sitt hår som barn så fick man ju ofta lite färg ihåret, man hade ju nästan hela prideflaggan insprayat på skallen. Hur som helst, när folk hade klippt sig så var man en artig kis, man frågade om denna hade klippt sig. Man idiotförklarades direkt när personen ifråga svarade ”Nej,men min frisör har de” Vad hade man gjort för att förtjäna detta? 

4. Det finns två  saker som har förstört mig totalt. det tar emot att skriva det. Faktum är att jag kan tänka på det även idag. Man hade som dålig vana att säga högt att man var kissnödig, om mamma hörde det så sa hon ” gör som indianerna gjorde” Indianer var ju så coola tyckte man, och man ville höra en häftig berättelse om vad indianerna gjorde när de var kissnödiga. Man frågade vad dessa indianer gjorde och man fick som svar ”de gick och kissade”. Detta upprepades några gånger och ju äldre man blev så insåg man att man aldrig skulle få någon cool indianhistoria. Man gick helt enkelt och kissade när mamma sa: gör som indianerna. Jag lider fortfarande av det. Nu när jag står och kissar så tänker jag för mig själv: ha, såhär hårt kunde nog inte indianerna kissa och så här pricksäkra och snabba var nog inte dem.

Det andra är ordspråket: Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder. Jag tror att ALLA har hört det. Och Alla hatade och höra det. Läs det högt för dig själv, låtsas att du är en överpedagogisk dagisfröken som står och viftar med ett finger med ett hånleende. Jag är nära på att brista ut i gråt.

Dessa grejer är en del av mig nu och det har skapat just den jag är. 

Jag använder inte keps numera.

Jag håller mig inne om det är dåligt väder.

Jag ”ser” inte längre om någon är nyklippt.

Jag tycker att indianer är överskattade.

Jag jobbar fortfarande med att komma ihåg att jag inte fått några julklappar iår.